Så här ser jag på saken alla fall.
Jag levde med en missbrukare i många år vi fick ett barn, jag var sen långt innan jag blev med barn bra från mitt tidigare liv.

När jag väntade min älskling baby så visste jag att det var det bästa och finaste jag hade och gjort på jorden.
När hon var föd så visste jag att henne måste jag skydda även om det skulle ha varit från mig själv.
Ett barn ska växa upp i trygghet få en massa kärlek och närhet.

Allt annat blev så obetydligt, nu visste man vad det bästa mankan vara med om var, det var att få sin baby.
Det blev inte som jag tänkt mig, jag gav han en massa chanser att ändra sitt liv, men han tog inte nån av chanserna.
Jag gjorde slut, för jag visste at som han lever kan han inte vara nära Felicia, sånt sätter sina spår längre fram.

Det här är över 3 år sen nu, men jag var ju tvungen att skydda vårat barn i från han efter som han lever som han gör.
Det är ingen förändring i dag heler efter alla år, hon glömde bort honom efter alla år, jag fick tillbaka min stora kärlek i livet som hon började säga pappa till efter ett tag, det gör hon än i dag och har värdens bästa pappa, han ger henne allt som en pappa ska, han leker med henne varje dag, han ger trygghet kärlek, han finns alltid här han är toppen!

I dag vet hon om att det finns en till pappa, men när hon pratar eller frågar något om honom så säger hon bara hans namn, jag har fått tagit mycket skit för att jag gjort som jag gjort och hindrat han från att träffa henne, så jag ringde familjerätten och frågade var jag som ensamstående mamma har för rättigheter, om jag får säga nej om han ber om att få träffa henne.

Jag berättade hela situationen hur han lever m,m då sa dom att jag får säga nej, det jag gör är helt rätt mot barnet så klart.
Det är faktiskt så att innan det blev ett bryt den här gången som blev  strax före föra sommaren så hade han bet om en ny chans att få träffa henne, hmm ja okej då han sa att allt var bra nu och att han ville göra något åt sitt liv.

Om han träffade henne 10 gånger så var han okej 2 av dom gångerna, så ingen ska säga att jag inte har gett han någon mer chans efter alla år för det har jag.
Men det funkade ju inte!
Tråkigt men så är det, jag kan inte ändra på en annan människa, jag kan inte påverka en annan människa till att vilja ändra sig, det måste man vilja själv.

I april nu blir hon 5 år hon är en underbar och vilje stark lite tjej kan jag säga.
Det vi har i dag, det trodde jag inte vi skulle ha, jag lever med en jätte bra kille vi väntar barn som med blir en flicka, Felicia är så stolt.

Finns ingen oro i våra liv längre, jag behöver aldrig oroa mig när han går ut att han inte kommer tillbaka, jag vet att han alltid kommer hem, han sårar inte sviker inte, jag älskar våran lilla familj på 3 som ska bli 4.
Det är helt otroligt vad man kan få här i livet bara man inte ger upp det man vill ha.

Jag ska faktiskt skriva ner en sak med, att Hanna supersuperior.blogg.se att hade det inte varit för henne kanske jag aldrig fått tag i Erik för kan det vara 10 år sen nu, jag såg han och tänkte att han ska jag ha, jag ringde runt till alla och fråga om nån visste vem han var, Hanna hade suttit bara för nån dag sen och rensat bort nummer på telefon sin och sparat nummret, så det var av henne jag fick nummret till min stora kärlek.

Tack så hemskt mycket för det Hanna, det brukar jag tänka på!
Nu ska jag ta och gå från datorn och försöka få min snart 5 åriga trotts unge i säng.
Vilken trotts hon är i alltså, 5 års trottsen ska tydligen vara den värsta av dom alla, och dom är många!

Kram på er!
Får se om det blir nå mer skrivet i dag!
Annars ses vi i morgon igen!